Kriminell . org

Jag hade känt mig jätte dum under flera timmar när jag hade insett att jag kunnat avbryta inbrottet långt tidigare med ett betydande byte i bagaget. Men jag hade tagit upp en beställning på kontorsmaskiner och denna beställning hade inte gått att ta tillbaka. Som tur var hade Tina med Pistolen accepterat min inbjudan att komma och jobba som sekreterare under resten av den tid inbrottet varade. Vi hade älskat och sedan hade jag vaggats till söms vilandes på hennes yppiga bröst.

Jag vaknade av att Tina försiktigt kysste mig på kinden, jag låg bekvämt i soffan med en mjuk kudde under huvudet och en skön filt som hon måste ha lagt över mig när jag somnat.

– Hej, har du sovit gott, frågade hon.

– Som en stock, vad gott det luktar, sniffade jag. Har du kokat mannagrynsgröt?

– Hihihi, jag tog med lite för jag vet ju att du älskar det – med aprikosmarmelad. Det är klart nu om du vill äta och så finns det ostfralla också, fnittrade Tina.

– Åhh, du är en ängel Tina, sa jag och kramade om henne.

– Du hinner ta en dusch också, vakterna kommer inte förrän om en timma. Jag har lagt upp dina kläder på fåtöljen, där finns handdukar, rakhyvel, tandborste och schampo också, kvittrade hon.

Vi satte oss och åt och hon berättade vad hon gjort under tiden jag sovit. Hon hade fått med sig en lista på prylar som Stickan hade gett henne och allt på listan hade hon hittat. En hel del av grejerna var nya och fanns i ett av förrådsutrymmena i obrutna kartonger, det var bland annat flera bärbara- och stationära datorer. Hon hade också packat i ordning allt sprit som hon hittat, de flaskorna låg nu i kartonger.

– Och så har jag ringt till ”Kalle”, du vet larmkillen och han sa att det inte är några problem alls med att öppna kassaskåpet om man har nyckel, larmet kommer inte att gå. Vi kan väl öppna det tillsammans, bad hon mig bevekande.

Att som tjuv öppna kassaskåp vare sig det är med nyckel, kofot och slägga, dynamit, kap skiva eller skärbrännare är alltid en klimax, man har inte en aning om vad det innehåller. Det är känslan i den stunden som är det bärande – inte innehållet. Självklart är det en antiklimax om det är tomt men ovetskapen om innehållet styr adrenalinflödet och den känslan är obeskrivbart njutningsfull.

– Det är klart att vi ska Tina, det här hade gått åt helvete om inte du hade kommit hit och hjälpt mig ur knipan ska du veta, förklarade jag för henne.

Tina och jag delade på lösningen med fintjack som hon tagit med sig. Nyduschad, rakad och fräsch med kontorsnisse kläder – kostym med snygg skjorta och slips – och med den lika fräscha, eleganta Tina med Pistolen som moralisk och professionell stöttepelare kände jag att det här brytet skulle lyckas. Det var ingen tvekan längre nu kändes det lika bra som när jag lyckades dupera vakterna att jag var den Betydande Revisorn. Visserligen var jag välklädd då också men stress och svettningar hade gjort de kläderna lite solkiga tyckte jag, det yttre var för mig väldigt viktigt när jag skulle gå i land med bedrägerier. Nu kändes det alltså återigen riktigt bra, Tinas omvårdnad och närvaro samt fintjacket hade ju naturligtvis också gjort sitt till för att höja välbefinnandet.

Vi kopplade av en stund, jag med en öl och Tina med en liten drink, innan vi gick till konferensrummet för att avvakta vakternas rond. Tina hade när jag sov ställt iordning hela kontoret och konferensrummet så att det syntes att det var full aktivitet på revisionsarbetet.

Vakterna kom och gick snabbt vidare på ronden efter att ha avböjt en snabbfika, Tina satt bakom dataskärmen och hade bara ropat ett muntert hej när vakterna hastigt och blygt rabblat sitt hejsan och hejdå. Hon var en förslagen liten rackarunge vår lilla Tina, iförd sin åtsittande röda dräkt med kortkort kjol, svarta nätstrumpor och röda pumps hade hon satt sig strategiskt så att hennes ansikte var dolt men resten av kroppen var i blickfånget, hon var verkligt vacker. Vakterna gjorde vad de kunde för att inte stirra, därför hade de förläget snabbat sig iväg på sin fortsatta rond.

– Jaha, det var de det, kvittrade hon glatt när vi avlägset hörde att vakterna lämnade ”vårt” kontor. Snälla, kan vi inte gå och öppna kassaskåpet nu på en gång, bad hon mig bevekande, blinkande med sina långa ögonfransar och plutande med sina röda läppar.

Åhh min gud, vad hon är vacker, tänkte jag flinande.

– Hähähä, skrattade jag och slängde skåpnyckeln till henne. Hon fångade den elegant och gick före.

– Åhhhåååhhh vad spännande, njöt Tina lustfyllt när vi kom fram. Hur mycket tror du att det finns i det?

– Hehehe vi får strax se, låser du upp, sa jag, minst lika fylld av spänning och lust som hon.

Flinkt stoppade hon nyckeln i låset och vred runt två varv innan det tog stopp, hon försökte dra upp dörren.

– Du måste ta tag i vredet på dörren och vrida det neråt innan det går att öppna sa jag.

Dörren gled upp med en liten suck.