Revisorn Kapitel 7
Så gott som allt var klart med inbrottet, det enda som fattades var att tömma kassaskåpet och plocka med de kontorsmaskiner som hälaren skulle lämna beställning på. Med risk för att somna och göra bort mig och kanske klanta till hela brytet hade jag bett ”Tina med pistolen” komma och göra mig sällskap. Hon skulle spela sekreterare, vakta min sömn och väcka mig innan vakterna kom på sin rond. Jag började känna mig trött, spänd och nervös.
Jag bestämde mig för att ringa Tina och be henne komma så fort som möjligt, kände mig dum för att jag satt igång ett sådant ståhej med bevakningen. Jag kände mig dum för att jag tagit upp beställningen på maskinerna och så kände jag mig väldigt ensam. Egentligen borde jag ju ha varit nöjd och belåten.
Det var Tina som svarade.
– Hej Tina, tror du att du kan komma nu istället, om du kan det vore det jättebra? Jag känner mig deppig och ur form.
– Ja, jag hör det. Det är klart att jag kan komma nu, jag ska bara fixa till mig och plocka fram klädombyte till dig och mig. Jag kan vara utanför hos dig om 1 ½ timma, blir det bra? kvittrade Tina glatt i luren.
– Ja, vad snäll du är. Jag står nere vid entrén och öppnar åt dig när du kommer, sa jag lite muntrare än för en stund sedan.
Jag tog med mig kabinväskan och en flaska öl och gick till direktörssviten, satte mig bekvämt tillrätta i en av dess mjuka skinnfåtöljer och räknade pengarna under tiden jag väntade på Tina. Drygt 20 000 kronor i svenska sedlar och motsvarande ungefär dubbelt så mycket i US$ och pund utställda av Bank of Scotland, skotska pund hade jag aldrig tidigare hört talas om, men jag förmodade att de hade samma värde som de engelska. Förutom dessa valutor fanns det flera hundra tusen i ryska rubel, men den valutan gick det inte att växla in i väst. Jag förmodade att vår hälare kunde ta hand om de sedlarna, vad de nu kunde vara värda? Han hade ju öststats kontakter.
Hittills hade jag kommit över cirka 60 000 kronor i kontanter, 100 Rikskupong häften som vi skulle kunna sälja för halva priset – 20 000 till – de 40 företagscheckerna plus det som eventuellt fanns i kassaskåpet. Åhh vad jag ångrade att jag tagit upp beställningen på kontorsapparaterna. Förhoppningsvis skulle den affären ge så pass mycket att det skulle kunna betala för alla omkostnader som nu dragits på mig.
Men, det var bara att bita ihop, vissla och försöka se glad ut. Skönt att Tina snart skulle komma i alla fall.
– Hej Tina, gud vad fin du är, sa jag när jag öppnade porten till henne.
– Hahaha, till skillnad mot dig då. Du ser lite sliten ut, det här äventyret har visst tagit på dig ser jag, svarade hon. Men vi ska nog få fason på dig om en liten stund, fortsatte hon och gav mig en kyss och en varm smekande kram.
I hissen upp till plan fem, visade hon mig en påse amfetamin. ”Fintjack” sa hon, ”det blir man fin av som du vet”. Sedan tog hon upp en liten flaska med färdig lösning som hon gav mig. ”Det här räcker till varsin bra sil. Men tror du vi har tid med lite sex också”? kvittrade hon och log sitt allra kåtaste leende.
”Tina med pistolen”, det var en underbar kvinna. Hon var smart och intelligent, hade läst 120 poäng vid det internationella mastersprogrammet i statsvetenskap på Stockholms universitet. Hos henne vilade inga ledsamheter hon hade alltid ett leende på läpparna, hon var slagfärdig och snabb och pigg och rask. Förutom dessa kvaliteter var hon också vacker som en dag och de hon tyckte om, älskade hon förutsättningslöst. Var man älskad av Tina så kunde man inte låta bli att älska henne lika mycket tillbaka.
Men sina fiender, för hon hade trots allt också sådana, gav hon aldrig en blotta. Ville hon ta en ”tabbe” på någon av dem så gjorde hon det, med eller utan hjälp. Ville hon ha hjälp frågade hon och jag gjorde i princip allt för henne. Hon var lika tuff och hård som hon var mjuk och kelig och det fanns en verklig anledning till att hon kallades ”Tina med Pistolen”.
Vi gick till direktörssviten, där jag ville visa henne det byte jag dittills kommit över och planera för de kommande dagarna och det fortsatta tjyveriet.
– Det hinner vi med lite senare nu vill jag älska, sa hon, kysste mig och drog ner mig i soffan.
När hon var på det humöret blev hon som en tiger, smekfull och samtidigt vild. Det var inga som helst problem att haka på hennes temperament, jag blev som ett lejon. Efteråt kysste hon mig sakta och smekte mig över bröstet och skrattade i mitt öra.
– Nu har vi fått lite mer fason på dig. Du ser fortfarande sliten ut men bara så sliten som man blir av skönt sex, stressen verkar ha gått över, skrattade hon. Om du vill sova nu så väcker jag dig en timma innan vakterna kommer på sin rond, sa hon och vaggade mig vilandes på sina underbara bröst, till söms.
