Kriminell . org

Jag hade funnit mig väl tillrätta med rollen som Revisor, men samtidigt jobbade jag muntert på i min verkliga roll som tjuv. Första bytet, drygt 100 Rikskupong häften samt en hög med svenska och utländska sedlar låg nedpackade i en kabinväska modell större. Långfredagen hade inte ens gått över till kväll och nu lockade ett ännu mer lovande projekt, företagscheckar utställda på Oljeprospektering AB där fanns många miljoner på kontot. Men först skulle jag ta mig ett bastubad, det är ganska svettigt att ta amfetamin och samtidigt jobba intensivt.

I ett av kontorets utrymmen hade jag hittat spritförrådet, det var ett rejält lager med flera kartonger sprit och vin samt några backar öl. Jag hade lagt in ett antal flaskor öl i kylskåpet som nu var kalla och immiga, jag tog med mig ett par stycken för bastubadet.

Bastun var rejält uppvärmd och jag gottade mig i hettan med att sakta dricka ölen, som svalkade skönt i värmen. Nöjd lade jag mig på bastulaven och började ångra att jag tagit upp beställning på kontorsmaskinerna. Bestämde mig därför att ringa Stickan och höra om det gick att boka av beställningen till hälaren. Jag hoppades att det skulle gå, därför att jag gott kunde nöja mig med det byte jag hittills fått. Dessutom hade jag ju kassaskåpet kvar att tömma och företagscheckarna, det enda jag behövde leta efter var namnteckningarna på de personer som tecknade bolaget som checkarna var utställda på och kontoutdraget på firman. Det trodde jag inte skulle vara några som helst problem.

Det jag mest oroade mig för var att jag skulle vara kvar ända tills måndagen – annandag påsk – det skulle bli besvärligt. Jag ville inte somna på kontoret eftersom jag visste att jag kunde föra en del oväsen när jag sov. Jag pratade i sömnen, obegripligt i och för sig, det blev mest en massa babbel men det skulle inte se bra ut om vakterna ertappade mig sovandes i det tillståndet.

Jag bastade färdigt och klev in i duschen för att skölja av mig, samtidigt sköljde jag upp kalsongerna, strumporna och skjortan. Drog på mig byxorna och satte på mig kavajen, de övriga kläderna hängde jag upp på de varma handduksrören.

– Tjena Stickan, de e jag. Har du lagt ut beställningen på kontorsmaskiner?

– Jepp, hur går det för dig?

Jag förklarade läget och frågade om det fanns en möjlighet att dra tillbaka ordern på maskinerna?

– Nja, du vet vilket jävla liv det kan bli om han tycker att han fått jobba i onödan. Men jag ska ringa och höra efter, ring mig om tio minuter, sa Stickan.

Under tiden jag väntade tog jag den dos amfetamin jag gjort i ordning innan bastubadet, lade mig ner och funderade ut vad jag skulle göra om det inte gick att dra tillbaka beställningen.

– Tjena, hur gick det?

– Nej, han har redan hört efter med sina grossister. Och de gubbarna vill vi inte stöta oss med som du vet. Så det blir att vackert vänta tills på söndag, då lägger han beställningen hos oss. Du kan ringa mig på söndag kväll så får du listan, sa Stickan och tänkte avsluta samtalet.

– Nej vänta lite, jag fortsätter alltså som vi kommit överens om då, men om jag är vaken för länge kommer jag bergis att klanta till hela skiten. Jag måste få sova några timmar imorgon i alla fall och jag vill inte riskera att sova när vakterna kommer på sin rond. Vi måste lösa det här på något sätt, jag ringer om en timma, sa jag och bröt samtalet.

Jag gick ner till kontor och hoppades hitta vad jag sökte i någon av de pärmar där prospekteringsbolagets namn fanns på pärmryggarna.

Under tiden funderade jag på hur situationen hade utvecklats.

Faan också, tänkte jag för mig själv, att jag lovade ta med kontorsmaskiner. Men nu var situationen som den var och det var bara att gilla läget.

Jag hittade ett ark papper där fyra namnteckningar fanns tecknade, undertill stod att de tecknade bolaget.

Åhh, fy faan, tänkte jag. Det här går mycket lättare än jag någonsin kunnat föreställa mig. I nästa pärm hittade jag kontoutdraget för bolaget.

– Åhh, fy faan, sa jag högt till mig själv. 252 miljoner kronor, det var som faan!

I en verksamhetsrapport, som tydligen skickats till den svenska staten, som tydligen nyligen sålt bolaget till Det stora Oljebolaget, förklarades hur prospekteringsbolaget skulle utvecklas efter den nya ägarens direktiv. Jaha, det var offshore olja som gällde. Nordsjön – och bara att leta efter olja på de block som upplåtits krävdes verkligt stora summor, därför kontots storlek.

Under kontoutdraget hittade jag bolagets tider för revision för kontot, denna skedde den 5:e varje månad. Perfekt, då visste jag hur många dagar jag hade på mig för att ta ut pengar på checkerna.

Jag tog fram nyckeln till värdeskåpet, öppnade och tog tio häften jag rev ur fyra blanketter i mitten ur var och en. Nu hade jag 40 blanketter, det bör räcka tänkte jag.

Jag hade åtskilliga 10 000 tals kronor i svensk valuta plus ungefär lika mycket i utländsk. Jag hade ett hundratal Rikskupong häften plus 40 företagscheckar och firmatecknarnas namnteckningar plus ett konto att plocka ut pengar ur under drygt två veckors tid utan att det skulle märkas. Uttagen skulle ju upptäckas först vid månadsrevisionen av kontot. Detta plus att jag hade kassaskåpet kvar att öppna gjorde mig riktigt förbittrad på mig själv. Jag kunde inte smälta att jag lovat leverera kontorsmaskiner. Jag ville avbryta inbrottet, jag ville ut från kontoret så fort som möjligt.

Precis när jag tog upp telefonluren för att ringa Stickan, kom jag på hur jag skulle göra om det krävdes av mig att jag skulle stanna, en reservplan. Jag slog numret.

– Tjena, det är jag. Jag förklarade snabbt vilket byte jag hittills kommit över och sa till om att jag ville avbryta så snabbt som möjligt.

– Tyvärr, det går inte. Gubbarna jobbar som fan nu för att få ihop beställningslistan. Vi har skärmat av hela området där du är med våra vakter. Alla pundare eller tjuvar i vårt revir stoppas från att komma in i området och kommer det tjuvar från andra delar av staden, varskor vi dem; Att för helvete dra iväg utanför våra gränser, vi har satt ut patruller vid de yttre gränserna också. Tidsgränsen är måndag förmiddag, sedan släpper vi spärrarna. Alltså sorry, du måste stanna. Det har blivit för stort nu, så det är bara att ta det lugnt, bita ihop, vissla och se glad ut, förklarade Stickan – muntert sammanbitet.

Faan, jag kunde föreställa mig honom sittandes i soffan, nöjt mysande med ett stort leende på läpparna, gloendes på någon dålig jävla porr rulle och äta påskgodis.

– Ska jag skicka över ”Tina med pistolen”? Det verkar som att du behöver ett par Fortalgesic, du förefaller vara stressad, frågade han.

– Jaaa, är hon hemma? Bra får jag prata med henne.

Det var tydligen så att jag skulle få använda mig av reservplanen i alla fall. Jag förklarade snabbt hur omständigheterna var och frågade henne om hon ville spela sekreterare från väldigt tidigt lördag morgon till måndag förmiddag – annandag påsk, då vi skulle lämna kontoret?

– Ja men visst, det vet du väl att jag gör vad som helst för dig, kuttrade Tina ljuvt ur luren.

– Bra Tina, nu har du räddat mig och antagligen hela det här inbrottet från totalt fiasko, jag skulle inte klara av att vara vaken ända tills måndag utan att ha blivit rejält ”pundig”. När du kommer får du vakta min sömn och väcka mig innan vakterna kommer.

Jag talade om för henne att hon skulle ta med sig ett antal Fortalgesic, hon skulle packa en bag med klädombyte till både henne och mig. Kontors Nisse kläder till mig och sekreterare look kläder till sig själv. Prydligt och fint. Porträttlikt falsklegg så klart och så bad jag henne ta en taxi från centralstationen så det inte skulle gå att spåra adressen när det blev ”knas”.

– Ska jag ringa dig innan jag kommer?

– Nej, det går inte ringa hit, då går samtalet genom en växel och det är inte bra. Jag kopplar ut mig direkt på linjen när jag ringer härifrån, då går det inte spåra samtalet genom växeln. Jag ringer dig när jag talat om för vakterna att min sekreterare kommer för att hjälpa mig med revisionen, eftersom jag inte kommer hinna bli klar annars, sa jag. Hälsa Stickan och påminn Bjarne Kärrskatt att han måste var klar med lastbilen senast måndag morgon, bad jag henne. Ta med lite amfetamin och ny pump och kanyl också, mina börjar bli slitna och glöm inte ”fortissarna”.

Jag pustade ut och satte mig vid pentryt, öppnade en påse potatischips och tog mig en kall öl.

Nu rann timmarna på ganska snabbt, jag utforskade de övriga kontorsutrymmena och noterade var det fanns maskiner som såg nya ut. Jag hade sett en del tomkartonger i ett förråd som skulle passa till vissa av maskinerna.

Nöjd och belåten väntade jag in vakternas nästa rond, satte mig vid konferensbordet och gjorde en del revisionsarbete.

– God kväll, på er hälsade jag vakterna när de kom på sin rond. Är allt lugnt i distriktet?

– Höhöhö, jag kan inte komma ihåg när det sist var så lugnt som det är nu. Det verkar nästan som om knarkarpacket och tjyvjävlarna har tagit påsk ledigt, skrattade den äldre vakten. Den yngre nickade ivrigt instämmande.

– Ja men så bra då, flinade jag. Jo, förstår ni. Det är som så att det här arbetet är mer invecklat och komplicerat än vad jag kommer klara själv, därför har jag beordrat min sekreterare att inställa sig här väldigt tidigt i morgon bitti, hon heter ”Si och Så”, bara så ni vet när ni stöter på henne, skrattade jag. Hon är en riktig läckerbit förutom att hon är väldigt duktig i sitt yrke, berömde jag henne.

Vakterna noterade namnet i sina anteckningsböcker och talade om att det absolut inte var några problem för deras skull. Förresten hade ju inte de med att göra vem av det stora Oljebolagets personal som skulle arbeta över påsken.

Vi nickade manligt till varandra och återgick var och en till våra respektive arbeten.

Ex-kriminell