Kriminell . org

SIDNEY/MELBOURNE I den första globala undersökningen om spridningen av hepatit- B och C, bland sprutnarkomaner, uppskattar en forskargrupp i Australien att 11,2 miljoner narkomaner kan vara kroniskt smittade av virusen som orsakar leversjukdomen hepatit. I Sverige uppskattas lågt räknat 50 000 ha sjukdomen.

Undersökningen som publicerats i den ansedda tidskriften http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(11)61097-0/fulltext av ett forskarlag från Australien, visar att cirka 67 procent av världens sprutnarkomaner ha exponerats för hepatit C och cirka tio procent har exponerats för B varianten av viruset.

Forskarlaget har hämtat information från olika medicinska databaser och har på så sätt kunnat hämta data från 77 länder. Från ett urval av drygt 5 400 personer, granskades 1 125 personer fullt ut. I 25 länder är mellan 60-80 procent smittade av C virus och i 12 länder är fler än 80 procent smittade av C. Motsvarande för B viruset är att i 21 länder är fem – tio procent smittade och i tio länder fler än tio procent. Det exakta antalet kroniskt sjuka är omöjligt att fastställa därför har forskarna valt att också publicera en max siffra av sina rön.

Upp till 15,2 miljoner injicerande narkomaner i världen beräknas kunna vara kroniskt smittade av C hepatit. I Kina 1,6 miljoner, i USA 1,5 miljoner och i Ryssland cirka 1,3 miljoner vilka är de länder som är värst drabbade.

För hepatit B är siffrorna också alarmerande, upp till 2,7 miljoner sprutnarkomaner beräknas kunna vara kroniskt sjuka i hepatit B.

Hur är förhållandena i Sverige?

– Har man varit sprutnarkoman under några år och har delat sprutor, då har man med största sannolikhet blivit smittad av C viruset, säger professor Ola Weiland, vid Karolinska Institutet.

I Sverige beräknas cirka 50 000 narkomaner vara kroniskt sjuka av i hepatit C, men då är den siffran lågt räknad. 80 procent har exponerats mot C virus, av dessa blir tre av fyra kroniskt sjuka i hepatit. 20-25 procent av dem har efter cirka 30 år utvecklad skrumplever, av dem dör mellan två och fyra procent per år av levercancer.

Men hepatit C går i många fall att behandla, kravet för att få behandling är att man slutar injicera narkotika. En behandling tar mellan sex månader upp till ett år och kostar i genomsnitt 150 000 kronor.

I Sverige har färre än 2 000 sprutnarkomaner kronisk hepatit B, detta beror på att när man tillägnar sig hepatit B i vuxen ålder blir den inte lika ofta kronisk. Däremot de som smittas av B virus i späd ålder drabbas som regel av en kronisk hepatit och är man då invandrare till Sverige och dessutom narkoman kan en stor del av de kroniskt sjuka i B hepatit tillhöra denna grupp.

Folkhälsoinstituten i världen har, när det gäller smitta som överförs med blod, främst fokuserat på Hiv och då har de som smittats av hepatitvirusen kommit i skymundan.

Socialstyrelsen tillsatte för några år sedan en expertgrupp som skulle se över vaccinationsskyddet för spädbarn, men Socialstyrelsen har ännu inte tagit något beslut. Troligen försvann detta i debatten om svininfluensavaccinationerna.

I Sverige vaccineras cirka 40 procent av spädbarnen, men det är inte tillräckligt. Invandringen vi har till Sverige från länder där kronisk B hepatit är vanlig, har inneburit att allt fler smittats av hepatit B i späd ålder.

160 länder har en allmän vaccination mot B hepatit av spädbarn, men inte Holland, Irland, England eller de skandinaviska länderna. I Holland, Storbritannien och Norge har nu läkarkollektivet lagt fram en sådan rekommendation.

– Vi infektionsläkare har länge förordat en allmän vaccination, mot hepatit B, som skulle kunna ges i samband med de ordinarie vaccinationerna för spädbarn. Det skulle inte vara några problem med detta eftersom vaccinet utan problem kan blandas i de övriga ordinarie vaccinerna. Efter tre vaccintillfällen har man då ett fullgott skydd mot hepatit B, säger Ola Weiland.

Ex kriminell