Revisorn del 3
Det hade uppstått en minst sagt knepig situation vid mitt, som jag tyckte väl planerade, bryt på Oljebolagets huvudkontor.
Vakterna hade klampat in och det stämde ju inte alls med min planering, nu var goda råd dyra. Vid ett snabbt överslag av tänkbara möjligheter klara mig ur knipan hade jag fastnat för alternativet; ”Bluffa mig ut”, chansen klara mig var minst sagt mikroskopisk men jag bestämde mig för ikläda mig rollen som Det Stora Oljebolagets stressade REVISOR, - minsann.
Innan jag letade mig fram till den kombinerade bastun, duschen och toaletten lade jag märke till att vakterna kollade alla rum och utrymmen i lokalen.
Utan att ha någon närmare plan för varför, tog jag med mig en bibba blanketter och dokument vid en kopieringsmaskin innan jag gick in i duschen för en svalkande avrivning.
Det är ganska svettigt att utsätta sig för risken att torska vid ett bryt, de flesta vakter är faktiskt seriösa och professionella i sitt jobb och utför inte mer våld än nöden kräver vid sina ingripanden. Men som i alla yrkesgrupper där snabba beslut är nödvändiga och där våld ingår i utövandet av yrket kan överilade handlingar leda till drabbningar som skadar båda parter. Detta gäller inte minst min egen – dåvarande – kategori, den kriminella. Skitstövlar som utövar mer våld än nöden kräver finns representerade i alla dessa yrkeskategorier.
Så det gäller att vara representativ vid bluff-försök, något jag övat på vid fler än ett tillfälle tidigare med blandat resultat.
Jag var alltså rejält svettig.
Det fanns en glipa på ett par centimeter mellan nederdelen av dörren och golvet, när jag såg att skuggor från vakterna syntes vid glipan hade jag duschat färdigt och var redan klädd.
Nykammad och fräsch, fortfarande visslande och nynnande på svensktopps-schlagern låste jag upp dörren och klev ut i korridoren.
Rädd och överraskad som jag låtsades bli av två främmande personer på Mitt Kontor där Jag var Revisor, kastade jag bibban med dokument och handlingar rakt upp i taket och utbrast lättad;
– Å fy faan vad rädd jag blev, jag trodde Ni var inbrottstjuvar!!!!!
Vakterna stirrade på min lättade uppenbarelse och frågade försiktigt avvaktande;
– Och vem är du då?
Utan att ha planerat nästa steg i händelseutvecklingen gällde det nu för mig att improvisera. Jag hade ju redan bestämt mig för att ikläda mig rollen som den ”Betydande Revisorn vid det Stora Olje-Bolaget” och utifrån den övertygelsen gällde det nu att inte släppa ifrån mig initiativet.
– Jaah Ni kära vänner och räddare från min rädsla alldeles nyss, förklarade jag. Jag är Revisorn som blivit inkallad från London-kontoret för att under denna Påsk-ledighet istället för slalomåkning i Schweiz tillsammans med Styrelseordföranden- och Vd:n för detta Betydande Olje-Bolag, – istället måste genomföra en stor Revision av Bolagets räkenskaper i ett Utomordentligt Känsligt Ärende och under gällande sekretess reda ut vissa Oegentligheter – och det måste vara klart senast tisdagen efter Påsk.
– Fy Faan vilket jäkla elände, jag som skulle varit i Alperna nu med Kurt och Nisse, men-men det är bara att bita i det sura äpplet. Eller hur, meddelade jag vakterna.
De två vakterna lämnade sin spända vaksamma attityd och stolpade respektfullt upp sig framför mig.
– Jaha, Uhuumm, harklade sig den äldre av vakterna. Som Ni säkert förstår så måste jag ju be Er om legitimation. Det är ju för vår egen rapporterings skull som Ni förstår och naturligtvis för Olje-Bolagets egen interna säkerhet, förståss.
– Hehehe, ja det är ju lite pinsamt det här, svarade jag skrattande. Men det blev ju lite stressigt när min Hustru fick avbryta Påsk-Bestyren för sin resa ända från Djursholm till Arlanda för att möta Mig och snabbt transportera mig hit till Kontoret, så att säga. Jag glömde helt enkelt min Agenda med Pass och legitimation i hennes bil när jag klev ur, här utanför, improviserade jag snabbt.
– Men Ehh, jag kan ju ringa henne och be henne komma hit med Agendan. Eller också kan ni ju ringa Nisse Landh, han är ju Vd och vet att jag är här, fortsatte jag improvisera.
När jag gick in på kontoret hade jag lagt märke till vissa namn på skyltarna vid en del av kontoren och dessa namn dök nu upp i mitt minne och ut genom munnen när jag talade.
I mitt stilla sinne antog jag att Dirren för detta stora bolag inte skulle kunna vara anträffbar vid en sådan stor helg som Påsken.
Vakten tog reda på Vd:s nummer frågade efter mitt namn och ringde, Jan Ronaldsson sa jag och höll andan.
– Inget svar, kanske inte så konstigt vid en sådan här helg förståss, sa han. Vi får prova att ringa till säkerhetsavdelningen, de har ju en jour som finns anträffbar.
– Ja hej och God Helg, sa vakten när han fick svar, jo det är så här förstår ni att vi ville bara kolla upp en av era anställda som befinner sig här på HK, han är Er Revisor och heter Jan Ronaldsson.
Vakten höll sin mobil så vi kunde höra svaret.
– Jaha, och? Svarade bolagets säkerhetschef som visade sig ha jouren över Påsken.
– Jo, är allt OK med att han är här?
– Hahaha, ja är Jan på kontoret så har han säkert där att göra, hahaha, det måste vara något väldigt viktigt. Hälsa honom Glad Påsk, sa det Stora Olje-Bolagets säkerhetschef med ett högt skratt och bröt samtalet.
– Ja, vi får be om ursäkt, men hoppas Ni förstår att det är vårt jobb att kolla upp blaa blaa bla, babblade de två vakterna i munnen på varandra.
– Jo självklart, ni ska ha heder för att ni sköter ert arbete så utomordentligt väl, sa jag belåtet och böjde mig för att samla upp alla dokument som spridits ut på golvet. Jag såg några som definitivt inte passade in i Revisorns uppdrag.
Vakterna böjde sig för att hjälpa till.
– Nej nej, det är sekretess på alla de här handlingarna, sa jag och rafsade snabbt ihop dem i en hög, samtidigt som jag diskret pustade ut och strök svetten ur pannan.
– Jaha, då är det väl bara att vi får återgå till våra respektive arbetsuppgifter dådå, menade jag, hur ofta går ni era pass förresten?
– Var sjätte timme, när det finns folk på plats. Annars går vi var fjärde, så du kommer vara kvar hela helgen då?, undrade den äldre vakten.
– Troligtvis lutar det åt det hållet, för det är en jävla soppa dom har ställt till men här ska ni veta. Jag måste bli klar med revisionen under påsken, så jag får ligga i om jag ska hinna, suckade jag. Ha en Glad Påsk på er, trots att ni också kommer att arbeta över helgen, sa jag frågande?
– Jo, tack det samma svarade de, vi har det här passet hela Påsken.
De två lämnade kontoret och jag var kvar, jag gick in på muggen sköljde av mig i ansiktet. Detta hade varit en pärs, men faan ja hade klarat av bluffen och hade fritt fram hela jävla påsken.
Jag letade fram tjacket och mina verktyg, löste upp en rejäl macka och drog i mig och pustade ut. Fattade inte riktigt att jag hade klarat av denna bluff. Men-men, nu gällde det att ligga i och få så mycket som möjligt gjort…
