Kriminell etik kontra mäklares del 3
”När köpeavtalet är påskrivet, finansieringen är klar och bostadsrättsföreningen godkänt köparen måste vi betala ut pengarna till säljaren med omedelbar verkan i enlighet med fastighetsmäklarlagen, detta skriver vd Erik Olsson, vid det mäklarbolag som blåste fam Muda på drygt en halv miljon.
Han gömmer sig bakom "fastighetsmäklarlagen" Paragraf 4 i denna lag säger bland annat "…får bestämmelserna i denna lag inte frångås till nackdel för en konsument som köper en fastighet huvudsakligen för enskilt bruk eller som säljer en fastighet som han har innehaft huvudsakligen för enskilt bruk".
Lagen skyddar köparen lika mycket som säljaren alltså. Och då är det status Que igen. Varken köparen eller säljaren har gjort något fel. jo säljaren naturligtvis som inte betalar tillbaka pengarna, men det kunde ju vilken barnunge som helst begripa att en människa som sitter häktad för bedrägerier inte kommer att betala tillbaka pengarna.
Hela den här osannolika historien grundar sig i att den där mäklaren inte ville gå miste om sitt feta arvode på 105 000 kr. Han var snål så han skrek när han tänkte på den förlust han skulle göra på att inte affären skulle gå i lås.
Nej, den mäklaren har väl gjort sitt i branschen och Erik Olsson med för den delen. Det finns väl ingen vettig människa som vill göra affärer med dessa herrar i fortsättningen.
Jo, förståss, bedragarna kommer att ha en utmärkt partner i dessa herrar, här kan de blanda in både fastikhetsmäklaretik i den kriminella etiken och blåsa på så länge det håller.
Exkriminell
