Rövarhistoria från den kriminella tiden; del 5:1 av 6
Vi hade kommit fram till staden där trevåningsrestaurangen låg, nu skulle vi bara slå ihjäl sex timmar. Sölving tyckte att vi skulle gå o få oss en matbit, själv hade han hoppat in i en taxi och dragit iväg nånstans. Baby och jag drog i oss varsin rökare och rökte en holk.
Eru hungrig? frågade Baby. Ja, de e ja faktiskt. Ska vi gå o få oss en matbit dådå? Jepp, de låter jävligt bra de, svarade jag. Risken e ju att vi somnar om vi trycker i oss för tungt käk, vi kanske kan få oss en omelett o en bärs, sa han.
Vi knallade iväg till restaurangen som Sölving rekomenderat. De va en liten krog och det satt folk vid alla de åtta borden. Det vanliga klientelet, ölgubbar, nåra rövare och en del jobbare. Vi gick fram till baren och beställde varsin öl. Har ni så man kan få en omelett ? frågade Baby. Jorå, svarade en härdad halvgammal hårdsminkad brud. Jag ska bara ordna så ni får ett bord, här är ölen så länge sa hon innan hon gick och sa till ett par gubbar att flytta över till ett annat bord där det satt ett par polare till dem. Hon torkade av bordet och vinkade dit oss. Vi tackade gubbarna och berömde tjejen för den fina servicen. Ni ser ut att behöva ett eget bord, sa hon med ett snett leende. Du vet vad du vill du, skrattade Baby. Vi flinade alla tre, gubbarna vid bordet bredvid garvade och talade om att Greta här hon sätter sig ingen på! Hur vill ni ha omeletten? Frågade Greta. Vi tar husets special svarade Baby. Gubbarna på krogen sneglade lite mot oss, men efter en stund brydde ingen sig längre. Greta kom tillbaka med omeletten och frågade om vi ville ha nåt annat? Baby flörtade med henne och frågade när hon slutade för kvällen? Hon flinade, vände och gick tillbaka mot baren. Hennes stjärt vickade utmanande mot oss när hon skrattande seglade iväg.
Ja den satt fint den omeletten, tackade vi när vi betalade och gick. Vi går till bilen o knyter oss en stund, lite sömn skulle va bra nu. Jag känner mig lite seg i pallet sa jag. Sagt och gjort, vi vevade ner sätena och somnade på stört. Klockan 12 kom Sölving och knackade på sidorutan. Jag tittade på Rolexen, vi har en stund på oss att fixa till oss va? frågade jag. Fixa och fixa, det är ett jävla fixande här hela tiden muttrade Sölving. Baby skakade på skallen och flinade. E allt klart Sölving? frågade han. Klart och klart, svarade han barskt. Det har varit klart ända sedan jag sa till att vi skulle iväg på den här tjänsteförrättningen, trodde ni något annat svarade han surt. Va har du gjort då Sölving? frågade jag. Ja det ska jag säga dig att det har du inte med att göra, men om ni nödvändigtvis ska veta så har jag faktiskt varit och hälsat på en gammal flamma som bor här i staden. Vi tittade på varandra, Baby och jag. Fan gubben är ju över 70 år och har varit och hälsat på en brud i stan. De va fan, sa jag. De e krut i gubben. Hähä, skrattade han. Det är en flamma som jag lärde känna för 40-45 år sedan och hon är lika trevlig fortfarande, myste Sölving.
Jaja, jag har faktiskt sovit fyra- fem timmar också sa han. Och det är ju bra att ni också har fått lite sömn. Jaja, fixa iordning er nu då så kan vi åka iväg sedan. Han haltade iväg till sin bil. Efter några minuter startade han bilen och körde iväg. Vi fick bråttom och haka på. Efter en stund hade vi tydligen kommit fram, vi parkerade våra bilar inne på en gård. Det såg jäkligt lugnt ut. Sölving klev ur sin Ford och kom fram till oss, vi fick byta om till overallerna och sedan gick Sölving före. Han gav mig en bag, där det låg lite verktyg och ficklampor, den elektriska apparaten med en massa trådar låg också i bagen.
Vi gick ett kvarter innan vi kom fram till palatset. Här ser ni sa Sölving när vi kom in på innergården, är det ett fönster till en toalett som står uppställt. Stegen ligger lutad mot väggen, så det är bara att sätta igång. Baby reste stegen och klättrade upp, bagen hade han tagit med sig. Han tryckte upp fönstet och klättrade in. Jaha, sa Sölving. Jag kan ta mig upp ett par steg, men sen får du sätta din ena axel under mig och hjälpa mig uppför stegen. Det ska nog gå bra det här ser du, det är ju bara en våning. Det gick förvånansvärt lätt, han segade sig uppåt och jag hjälpte till med att lyfta honom uppför varje steg. Baby tog emot honom. Vi var inne.
Fortsättning följer;
exkriminell
