Kriminell . org

En av de riktigt svåra och tyvärr också mycket okända, stora svårigheterna med att kunna lägga av med drogerna är det psykologiska fenomenet ”självuppfyllande profetsia”.

Det är mycket jag var tvungen vara medveten om när jag tog beslutet att lägga av med knarket, i mitt fall amfetamin. Efter 39 års knarkande hade jag lärt mig mycket om min omgivnings beteenden. De jag tog allra mest hänsyn till var mina nära och kära, men naturligtvis ödelade jag den tillit de skulle ha kunnat få till mig. Tillit stavas på samma sätt från båda håll, ger man tillit ska man få tillit. Att lita på handlar om att inte svika tillit.

En ”självuppfyllande profetsia” är inte enkelt förklarat, det handlar om att de man svikit många gånger skyddar sig själva genom att inte riktigt ge tillit. De vill jättegärna och tror också att de ger, men omedvetet agerar de som om de förväntar sig att bli svikna på nytt. Ett fullt förståeligt agerande efter att så många gånger tidigare ha givit tillit och det inte givits dem tillbaka. De har fått många skador i sin tillit till mig, mitt arbete är att bygga upp deras tillit igen det kan ingen annan än jag göra. Här vilar ett enormt ansvar på mig, därför att varje gång jag sviker blir skadan värre. Jag måste alltid låta bli att ta amfetamin igen, dels för min egen tillit skull menviktigare också för deras tillit skull.

Det är absolut nödvändigt att vara medveten om detta fenomen när man ska bygga upp tillit igen. Dessutom kan man inte begära att de ska förstå, eftersom de är omedvetna om ”självuppfyllande profetsia”. Jag kan alltså inte kräva att de skall lita. Men jag kräver av mig själv att jag ska lita. Jag måste vara medveten, alert och känslig för deras omedvetna signaler.

”Självuppfyllande profetsia” är en av mina största svårigheter att bemästra, jag får inte göra det de omedvetet förväntar sig att jag ska göra. Svårigheten är att i svaga ögonblick agerar man som omgivningen förväntar, det är ju ett sedan många år inlärt mönster. Att förändra mönster som sitter i ryggmärgen kan man bara göra genom att ständigt vara medveten och att aldrig släppa fokus.

Vad är fokus? Jo, för mig är det att aldrig glömma att frestelsen att ta amfetamin kan överrumpla mig när jag minst anar det. Min första prioritering är att alltid vara beredd, annars kan jag stupa.

Jag har börjat varje ny dag med att lova mig själv; ”idag skall bli en bra dag” och ”idag ska jag inte ta amfetamin”. Det gör mig stark och fokuserad. Varje morgon i tre och ett halvt år nu, men jag får aldrig släppa fokus.

exkriminell